La Kaťicake pes dičholas, kaj o drom šoha n´ avela p´ agor, imar avka, de dromarenas. Agoresta imar na ľikerďa avri u phučľa: „Imar odoj sig avaha, dado?
- Gyere, mérföldekre megy.
E Katyici peske marelas o šlo oleha, soske o dad nic na vakerel. Jelenséget kér. Bunkó lesz, de nem lesz itt.
- És hazudsz a kutya sötétjében?.
„Šaj avel, savore has manca lačhe, nekbuter e čhaj Kvistovo.
"U šoha tuke na has pharo pal e fameľija?"
„Varekana, pal o manuša cirkusistar, ča odoj the avka našti geľomas pale. Dado, hin ember, de pheňa-phrala?
"Hin tut štar pheňa a duj phrala."
- És hol fog mosni a zokninál?
"Akarsz menni?" Mosoda, hol vannak a gyanták?
„E čhaj Kvistovo mange phenďa, miri phen peske musinďa te lentin piri po rajbišagos u jak nane amen pracíňa. Hogy vagy, apa?
"Kaj amen nane pracíňa, ta oda hin bizo čačes. Janes, amen na bešas ando čačikano kher u phares amen šaj avel pračovňa cerhende ando maringotki. "
"Na, ajse čore na sam, a sar tuke oda te fenel, jak te achaľos, šaj mek tu sal perdal kada zikni, amen našš bešas ando khera. Ó manuša na kamen, hogy ámen te bešas ando khera. "
"Dado, sar oda, kaj na kamen? Jon tut narado dikhen? Ehetsz?
"Katici, akana man lačhes shun u achaľuv, so tuke phenav. Ámen sam cigányok. "
"Így? Ta a tu vakeres, kaj sam Gigani? Sem oda hin vareso džungalo, oda džanav, bo e Ruttan mandar želencoste váoda asalas u phenďa kaj sam tingltangl. "
"Proda, én pedig cigány vagyok, semmi dzsungel, Katici. Kajča o manuša amendar daran, bo penge gindinen, kaj sam nalačhe. Semmi sem változtatható Janenre és daran pen te mukhel amen te beesh pas lende-re. "
- Dado, amikor szorgalmas vagy, és vannak évek, el kell jönnöd a prinjarenhez.
"Amikor a gindinák ámen, de a visaraha számára nincs olaj."
- Dado u o Gigani hine khatar?
"Chirla čirlaste, angle ezeros berša avle Indijatar."
- Megyek a szoborhoz? Itt van az Indijatar?
"Rajtam, a cigány és Andes svéd szobráig, vagy Janavig. És lőn, hogy íme, nagyon élt.
- Dado, hogy lehet, hogy cigány vagyok?
"Hé, milyen ámen parafa ámen a cigány mennyiségen. Nav Cigan amenge dine okla. Amem amenge phenas Rom, so janľol manuš. "
"Rom, ő egy avka szár. Savi hin oda čhib? ”
"Oda hin amari čhib u vičinel pes rományi čhib. Vakeren laha o Roma pe sa sumnal. Dikh, okel anglal imar amaro taboris, odoj tele, agor vešeste. Dikhes?
És Katici dikhelas. Farkat hagyott neked, de kardot, de kardot. Maškaral terďolas baro kotlos u lestar jalas thuv.
- Dado, ámen a babád?
"Hé, ez jó. Oda so dikhes, hin amare cerha the carousel u dikhes ola bara čha? Joj hiňi tiri phen, latar šaj pe savoreste phučes. "
- Dado, adj nekem egy ember?
"Tiri daj muľa, sar salas mek cikňori. Akana tut avela aver daj. Cha ja latar dur, bo hiňi ajsi varesar svvaľi u čhaven na igen dikhel rado. U, Katici, fur la šun, a te tuke pes dičholas, kaj la na čačipen. "
A Katici dičholas-on kaj peske pal varesoste marel o čero, de hangoha na phenďa nicič. Gindinelas pal oda, soske šaj avlehas lakeri let bičačaľi u soske lakero dad oleha vareso na kerďa, ča sig po da bisterďa, bo kija late prastanďile vajkeci čhave.
- Dado, el akarsz menni Katicába? U savi hiňi šukar, „diňas pes anglal čhajori ande jžďďi loľi rokľa.
"Merre vagy?".
"Én és Paulina. Leprákat keres?
"Leprásnak kell lenned, nekem van egy csajom, és meg kell változtatnom a lelkemet. És szomjaznak a breseni puránok; Shay tó adaj savoro sikhaves. Nem akar lefeküdni és bérelni. "
Lokes kija késő avelas šivebalengeri džuvľi zorale mujeha.
"Aha, imar hiňi adaj", fenďa u dureder vakerelas: "Sigeder ur vareso aver. Paulina, a varesostari tó, tehát ačhľas pal e Rose. "
"Amikor bérbe adok egy libanót, odafigyelek" - mondta az angol kutya. E Paulina la sig chudňa vastestar u denašťa la het.
"Shun Katici, a našti phenes sápadt, bo minung chiľisaľola. U musaj lake te phenes mama. "
- Hová adsz nekem? Sem imar akana dičhol avri chľamen. Ta me tó nikana na phenava mama. "
"Ta choča thov vera, kaj lake na pheneha pale, bo olestar avela ča pharipen. Av, sikhavá tuke, kaj bešeha. Adaj, ande kadi cikni cerha bešaha amen dujdžeňa. És be fog következni, hogy ha van ilyen hús, legyen szem, és olyan legyen, mint volt.
"Roso, Roso, milyen sal? Az izmokat a múltban agyonverték és Katica! ”
"Megszületett. Vesztes vagyok, kaj sal hinke amenca, Katici, „phenďa e Rosa.
"Vagy perdal tute vareso arakhava? Me me buter bareder sar tu. ”E Rosa chudňa pes te rodel na ajse goneste u cirdelas avri jekh viganos pal aver. Az ínyenceknek van egy Katicake bárja.
"Meg kell urelni az ala nekcharnedert. Sem šaj len čepo phandas Paulakero simiriha u avka avla. "
Ipa jalas khatar lende terno čhavo. Oda sas la Katicijakero dešupandžberšeskero phral o Paul.
"Ta e Katici imar avľa. Örülök, hogy ha ízletes phrala-pheňa jekhetane vagyok. Roso, ma bister e kheľibnaskeri sala lačhes te voskinel, idž avka oda na has. Ta, akana tumenge achen, jav te lachharel o bashadune sersama. "
- Paulino, le akarod táborozni a gépet?
"Oda, a gépen, amíg meg nem gyantáz. Oda janel, hoj po thana, kaj o manuša khelena, pes vareso čhivel avri, pális pes oleha lačhes makhel sa thana, kaj o dili te aven šmikľaca, bo písis pes pe ajse lačhes khelel. Van néhány Rosake étel, sőt dikheha is.
"Sar e Katici urďa aver renti, korkori pes na prindžarlas. Has pe késő igen džinďardo viganos, ta e Rosa len phandľa simiriha, kaj pe lende te na uštarel.
- U so urav po pindre?
"Akana kamillazsírt önt a táborba. Van néhány phirel pindrangi, „fenďa és Paulina.
"Én vagyok a phirav pindrangi. U so, te avela šil, „čudaľinelas pes e Katici u marelas peske o šero oleha kaj pes oda chudnas.
"Sartena. Jevende tut avena kamašľi. O dadoro tuke len kerla. Katici, szóval hin tut ande ojaeba?
„Kames te dikhel? Oda hin miri šukar popka, szóval chudňom mek ando cirkusz. Janel te phandel o jakha u te phenel mama. "
„Sig la garuv! Avel adaj dadeskeri romňi, “phenďa daraha e Paulina.
"S´oda garuves pal o dumo?" Phučľa la Katicatar nevi daj.
„Szikhav, mi pe késő dikhav. Oh, savi šukar, ajsaha tut našti bavines ando taboris. Szeretem a kövéreket.
Iľa latar e popka u zorale uštarela geľas lendar. E Katici maj na runďahas.
"Életben vagy? Ňikana man laha naši bavinav. Tartsa fent a földet, és vigye be és ki Larsont. "
"Jileskeri Katici, zavarj. Taik tuke kerava popka, so la tuke ňiko na lela, oda miro lav. Sikhavá tuke savoro, tehát élt és tetű. Régen figyeltem. Janes, angol, dugóhúzó vagyok, mert Rosa hiňi imar bari praoda, így a kutya manca te bavinel u nane la aníiro clear, bo mušinel vareso te kerel. "
"U na bavines tut ole ciknenca?"
- Micsoda gazember, mert unatkozott, nagyon jól szórakozott.
"Hogy az egyik tavunk forró? Jon nane amere phrala-pheňa? ”
"De hine. Džanes, uľile akor, sar o dad iľa dujtovar romňa. Vičinen pen Nila, Rosita u oda nekcikneder pes vičinel Lennart, ta jon hine amere jepašune phrala-pheňa. "
"Oda hin savo diliňipen - jepašune. Hine amare phrala-pheňa, abo na. Remélem, hogy itt találkozunk. "
E Paulina na janelas, so pr´ada te phenel pale, ta ča phenďa: "Aleske achaľoha, sar aveha phureder".
- Paulino, még mindig az ügyvéd vagy thuv avri tagja vagy?
"Shay mange jelenségek Lena, oda karnagy. "Semmi ember Kalle kedvéért;
- Ezt a Kallét keresi? Nem akarok ott lefeküdni. "
"E bibi man vičinel Kalle u vakerel, hoj som sar murršoro u čhinďa mange tele o bala."
- Szóval hin laha? U so te oda kerela a manca. Phen´domas pal ada le dadeske. "
"A gindinav mangán hoj kerďahas ada a tuke. Bo tu aveha khelavni in paš ada tuke kampel jinjarde bare bala. "
„S´oda fenďal? Tehát mandar avela?
- Khelavni, lachhes shundal.
- Azért vagyok itt, hogy elkerüljem Janavban.
"Shai, hoj na janes, ca sikhaveha tut. A gépet mihamarabb mentse. És sajnálta a fiatalokat és a Pál fiataljait; U e Rosa bubňinel, choč kamlehas te bašavel pe lavuta, bo pe lavuta bašavel o dad. "
"Nekem kurva vagyok. Dob, harmonika, lavuta, ember hin te khelel. Voltál már itt? "
"Körhintát fogok tartani, és nagyon jól szórakozom. Számos gép kérdéses. És szeretlek. Ó, apa, Rosa a o Paul keren bašaviben. Oj, palal dikhes than perdal o kheľiben, odoj phiren o manuša te khelel u te kamen te khelel, kampel lenge bašaviben. "
"U tu so, Lela, a tu sal ajsi khelavni, sar hin mandar te avel?"
"Ta kaj, o dad phenďa, hrej me na jsem kheľiben, ta me me ando cikňa cerhate kockenca."
"Cerha kockenca. Szóda? Shay tuke gindines, hé, de én szorgalmas vagyok, amíg készen nem állsz Janavra. "
„Oda nane pharo. Po skamind hin but kocki u tel varesave hine ginde. Szeretnék a kockához menni, aztán kutyát enni, szeretnék menni, és látni szeretném. "
"Tu oda varekana tiš probaľines?" Phučľa e Katici, savi pes maškar o cerhi chudňa te šunel varesar avka lačhes.
És, zokni? Feleségedről szerelmes vagy az amen zarodas szerelembe. A kabátod olyan, mint egy korona. Hin ámen az aver cikne cerhi. A than, kaj shaj pes vilínin u odoj terďol amaro prindžardo. Fiatal gadjo. "
"Gaj, itt van a bisterdale és a regény chib. Gajo Janjol, kaj oda nane Rom. U savour okla on phenen Rom to Cigan. "
"Ah, imar gindinav, hoj chudav varesoske te achalol. Mek na savoreske, cha the oda avela. Lena u so mek hin amen adaj? ”
"Mec hin amen adaj automati, so cork bavinen, aj cirdľipena šelorenca, šaj čriven le kerekenca u šerales kolotočos."
"Amen hin körhinta? Barátot keres? Körhinta kamav nekbuter. Bizo a tu leha lángol. ”
„Varekana, te man hin čiro u sar man o dad mukhel. A rádió szeret engem egy körhintával, amelyet az ámen muszinók adnak fel neked, hogy az a gazember kotoč után, kana kamav, ki, ha dikhlehálsz az ügyfél után? "
- Unom a körhintákat, Lena, vagy úgy.
"És a kezedbe kerülnek, hogy te legyél mindenki, akinek van, és megöljenek."
- Miért mentél el mellettem?
- Ki ismeri azt a fenét? Katici, itt van egy nappali. Adaj savoro phenel o dad a leskeri romňi u amen ča keras oda, so jon vakeren. Nos, fenav tuke, hoj najekhvar hin amen bari zabava u tiri phen e Rosa nane nikana phuj, nikana amen na merel, ta latar na kampel tuke te daral. Av, katici, imar amen vičinen te chal. Paľis amen uraha, bo paš efta phuteras u akor kampel, kaj savoro te avel chistimen. Kampel amenge mek sa thana te šulavel. "
- Oda pes šulavel metlaha.
"Hé, nincs baraha. A savorában nincs tojás, de sok a pénz. "
"Le dadeskeri romňi tiš?" Fučľas čepo nepaťandos e Katici.
"Igen igen. Vakeren pal későn, hoj hiňi studou pino, tehát joj pašl niť na ažutinel. "
- Bajinel forró akar lenni?
- És ott van Kerel és Rosa. Ca av imar te chal. "
Soduj pheňa, hamis toll vastendar u janas kije bari cerha. E Katici dičholas avri čepo po asaben. Dičholas pes, kaj sig-sig peske uštarela po jínďardo viganos, ča uštarelas avka, kaj te na perel u kaj latar e Lena te na asal.
Ande cerha-nak van skamind lačhardo pe phuv. A tenger oldalán sok pénz van. Katicijakero dad sakoneske čhorďolas e zumin. La Lenaha rosszul, most unatkozott. E Katici neksigeder kerďas nakheha, no e Lena ande late čhinďa jakh. Ta peske gindinďa: perdal mande hin adaj but nevo, ča mange adaj sikhľuvava.
Kotor andal genďi Katici thoďa ande romaňi čhib e Anna Koptovo.